En annorlunda kapitel där jag reflekterar kring att vi får följa en ”annan” sida genom att ta del av en annan ”parduett”, dvs Luzjin/Lebeziatnikov istället för den klassiska huvudkaraktärs-duetten Raskolnikov/Razumichin.
Ett mycket visionärt och intressant dialog Luzjin och Lebeziatnikov emellan där de är varandras motsatser och kontraster på ett ypperligt sätt. Det framgår att det kom att handla om ett ideal som lyfts fram, en tro om ett paradigmskifte inom en inte så avlägsen framtid från Lebeziatnikov håll. Han presenterar sin kamp och sitt ideal och ser framför sig framtiden där Ryssland närmar sig ett moderniserat och öppet samhälle fritt att välja från religion och guds ande insipprande i varenda hushåll och tankesfär hos människorna. Det presenteras på ett tydligt sett och kontrasterar sig väldigt starkt hos sin motpart Luzjin som ofta gör narr och hånfullt skrattar åt Lebeziatnikov visionära framtidstro- och strävan och fyller i med motsträviga teser och argument om varför visionen inte kommer att uppfyllas och bli till verklighet.
Förstår alldeles riktigt att Luzjin har något i kikarn. Jag kan knappt bärga mig och se hur det kan tänkas utveckla sig framöver.
Dessvärre blev kapitlet i övrigt svårt att begripa och jag är rätt säker på att jag inte tagit in alla detaljer som fanns att ta in. Svårt kapitel helt enkelt med mycket komplicerade skeenden och resonerande. Förhoppningsvis drabbar det inte på något sätt det fortsatta läsningen något märkvärdigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar