Tacksamhetslogg: aug-dec 2023 och framtida analyser

 

10 "varför" du bör föra tacksamhetslogg

1. Kräver väldigt lite i ansträngning i relation till vilka fördelar det ger 

2. Du upptäcker förhoppningsvis en del saker längst vägen om dig själv och din omgivning

3. Du förbättrar din färdighet och medvetenhet att se (upptäcka) de där små sakerna du eventuellt missar

4. Du blir mer tacksam och ödmjuk över det du har i förhållande till det du inte har 

5. Du blir mer benägen att se saker ur mer förhoppningsfulla dager

6. Kreativt arbete ger dig en tillfredsställande känsla

7. Du gör något du eventuellt aldrig har gjort 

8. Du jobbar med din introspektion genom reflektion och medvetenhet

9. Bättre relationer (genom medvetenhet om de)

10. Bättre sömnakvalité genom att du skriver ner saker du är tacksam över innan du lägger dig

 

Jag föreslår och ber dig att överväga föra någon typ av tacksamhetsjournal som del av din personliga utveckling. Har du inte fört tacksamhetslogg tidigare så är det sannolikt något du kan ha nytta av att släppa inpå i ditt liv för att upptäcka fördelarna med det. Det kräver energimässigt väldigt lite från dig och funkar alldeles utmärkt att avsluta dagen (kvällen) med att under 5 minuter föra en tacksamhetslogg över dagens händelser/aktiviteter, eller ögonblick, som du kan vara tacksam över. 1, 2 eller 3 saker du är tacksam över. Prova och se själv. Det är otroligt hur man med små medel och kraftansträngningar kan släppa inpå lite extra kärlek och i förlängningen förbättra sitt mentala välmående. Och vem vill inte släppa in det i sitt liv?? Om det hjälper dig bli en bättre version av dig själv kan det vara en god idé att omfamna den idén och sätta verk i tanken. 

Vad har jag lärt mig? 

 

Tänka på de där små sakerna i vardagen som förhöjer min livskvalité genom att vara tacksam. Förbättra min förmåga att se saker och ting, att öka min medvetenhet. Uppskatta, minnas och fokusera på det jag har framför det jag inte har. Vara ödmjuk och notera skiftningar i dagsattityder. Har lärt mig hur små förändringar i beteenden kan förbättra och skapa en förändrad "inställning". Har utvecklat nya sidor med större öppenhet för nya (bättre) vanor. Lärt mig att det finns hur mycket som helst att upptäcka, även sådant som jag omöjligen kan förstå initialt. Att lita på processen och behålla uthålligheten, bättre tålamod. Att inte utvärdera förrän en tids (några månaders) prövande. Inte underskatta reflektion och små enkla (dagliga) övningar. Fått ännu mer bekräftat skrivandets och tänkandets terapeutiska effekt. Överasskningsmomentens styrka och oväntade utgångar. 

Bakgrund & överblick 

 

Som illustreras längst ner i tabellen har jag dagligen sedan augusti 2023 fört tacksamhetslogg på kvällen innan jag lägger mig, vilket tar 5 minuter att genomföra. 3 saker som jag är tacksam för under dagen. Jag minns tillbaka hur jag tänkte att det är alldeles för "enkelt" att strunta i med hänseende till vilka fördelar det potentiellt innebär; likväl som det är alldeles för enkelt att ta trapporna istället för hissen i relation till vilka hälsofördelar det över tid ger. Det var startskottet för tacksamhetsloggen. Och jag ångrar inte mig! Känslan, tacksamheten, påverkan det har. För enkelt. Som att hämta hem en vinst som bara står där och väntar på dig. Det enda du behöver göra är ta ett kliv, greppa pennan och reflektera i 5 minuter över dagen.

 

Jag kan inte minnas exakt vad det var för något som fick mig att börja med tacksamhetslogg. Jag letar i gamla anteckningar och reflektioner utan framgång. Var det någon person i min närhet som tipsade om det, någon blogg eller föreläsare jag hittade? Inga garantier finns i frågan. Vad som däremot garanteras om du påbörjar och vidhåller i en egen tacksamhetsjournal är en inställning och tacksamhetsbank som påminner om hur mycket det finns att vara stolt och ödmjuk över. Det är tydligt hur introspektion och reflektion är en utvecklande process, vilket är vad du gör när du för tacksamhetslogg. Det bör vara snudd på otänkbart att INTE före en tacksamhetslogg. De potentiella fördelarna med tacksamhetslogg är bland annat bättre välbefinnande och mental välmående, det ökar ditt medvetande, minskar stressen och oron,  hjälpa dig fokusera på det positiva, och så vidare. Finns hur mycket som helst att läsa om det på nätet och böcker.

Gångna veckan slog idén mig: "men jag borde ju sammanställa tacksamhetsloggen". Sagt och gjort började jag skriva ihop allt när jag rad för rad går igenom tacksamhetsloggen i min Bullet Journal. Och som det ofta går till för mig, uppstår nya idéer när jag tillämpat en disciplinerad aktivitet och reflekterar över det efter en tid. För det måste ändå sägas: disciplin uppstår när beteendet blivit till just en vana och sker per automatik - det har blivit del av ditt dagliga beteende som till exempel tandborstning eller ta av sig skorna vid ytterdörren. Idén som slog mig gav mersmak när jag började tänka: "vad skulle flyta upp till ytan om jag börjar avkoda tacksamhetsloggen för att försöka extrahera nya insikter om mig själv och mina tankar, medvetna som undermedvetna?". Gick igång på det. Genomföra en fördjupande analys, där lämpliga kategorier tas fram och innehållet bearbetas för att synliggöra nya mönster, likheter, skillnader osv. En liten studie på mig själv. Tänk vad mycket som kan göras med de egna reflektionerna, om uthålligheten och nyfikenheten finns. Hursomhelst är det fortfarande en tanke och inget annat. Kanske längre fram. Idén finns där vilande så länge.

Tacksamhetsloggens förändringar under processen 

 

I början av tacksamhetsloggen var jag väldigt kortfattad. Allt eftersom börjar jag göra det mer fyllande och precist. Blir jag bättre och bättre på att föra "tacksamhetslogg" eller är det mitt vanebeteende att vara detaljerad och nogrann? Är det undermedvetna handlingar: vill jag "möjliggöra" spårande, nogrannhet, och detaljrikedom för att kunna blicka tillbaka och ta fram specifika situationer/händelser?
En annan reflektion är att jag med start september månad börjat med en "månadsreflektion" som i ett försök att extrahera någon typ av makroperspektiv - just en månadsreflektion, en summering av något slag. Tyckte det saknades och var ett naturligt inslag i en utveckling av tacksamhetsloggen. Så det har fortsatt så från sept mån. Fortsätter föra tacksamhetslogg. Hur det kan tänkas se ut i framtiden får tiden utvisa.

Foto direkt från källan

Sept 2023

Aug 2023

Sept 2023

 

Här nedan finns tacksamhetsloggens i sin råa utskrift avskrivet rakt från min bullet journal (se ovan)

DATUM	TACKSAM FÖR:
1-Aug	Skrivförmågan, nya idéer och utvecklingspotentialen
2-Aug	Min mentala uthållighet, disciplinen och nyfikenheten
3-Aug	Älsklings ärlighet, min väns sårbarhet och min kondition
4-Aug	Naturens guld, obekväma vägar och älsklings ögon av lyster
6-Aug	Ekonomin jag har, alla sidor jag har, pessimismen
7-Aug	Min väns närvaro på jobb, älsklings förståelse, min kondis
8-Aug	Beslutet att tacka nej som coach, den lugna start på jobb och kroppen
9-Aug	Mitt A-game mindset, ständiga driv och min förmåga ej vara "ytlig"
10-Aug	Telefonsamtalet med Boki, glädjen till skrivandet, älsklings närhet
11-Aug	Padelliret med vännerna, friheten på jobbet, möjligheterna till misstag
12-Aug	Mitt dedikerade arbete, intresset för bär & svampplockning
13-Aug	Älsklings hushållsmoral, dagens svampplockning och marknadsföringen
14-Aug	Livets skörhet, min motståndskraft, tillit för processen
15-Aug	Gabriellas ögonlyster, Peimans förmåga att inte döma, Bokis hjärta
16-Aug	Tålamodets överraskningar, Egenmakt, Frankrike
17-Aug	Flexibiliteten på jobbet, lunch-samtalen, kreativiteten
18-Aug	Min mod, uppskattningen till naturen, min energi
19-Aug	Lära känna en ny vän, lappen i hissen, älskling snart hemma
20-Aug	Egentiden, VOX IF erfarenheten, känna saknad
21-Aug	Älsklings närvaro, hissidén, kyssarna
22-Aug	Älsklings 'go' och energi, framsteg med chefen, de anonyma svaren på hisslappen
25-Aug	Jims ärlighet & sårbarhet, bokens utveckling, babes doft
26-Aug	Min ärlighet och sårbarhet, min benägenhet till utveckling, min & babes kommunikation
27-Aug	Alla som svarar på hisslapparna, videosamtalet med bae, allt jag gjort idag
28-Aug	Sårbarhetsklivet jag tar, modet säga mer vad jag känner
29-Aug	Min envishet, älsklings ansträngningar med bilder, saknaden
30-Aug	Älsklings samtal, en ungdoms samtal, den nya mindmap:en
31-Aug	Pepptalk till mig själv, mitt fortsatta driv, promenaden i skogen
DATUM	TACKSAM FÖR:
1-Sep	Löppasset på morgonen, brunchen med Jim, kravlösheten och samtalsämnena med Peiman
2-Sep	Älsklings hemkomst, drömfångaren och lappen från bae, min ärlighet gentemot henne
3-Sep	Älsklings närmande i soffan, One Piece netflix, att jag alltmer litar på processen
4-Sep	Att jag och älskling tränade ihop, hissidén, min och Jims determination
5-Sep	Att jag känner både berg & dalar och kan uppskatta det, älskling erbjudande om jag vill ha massage, min envishet om kvällsjobb
6-Sep	Hur jag tog i akt välja extra kött och lira med Jim, promenaden på stan med, älsklings hjälp/stöttning
7-Sep	Min & äsklings beslutsamhet inför framtiden, svärmors & Pelles besök hem till oss, en ungdoms egna ord om sin utveckling
8-Sep	Att jag lär mig nytt om mig själv, EM-språket/akronymerna vi använder, babes kropp som jag älskar
9-Sep	Goa vänner sällskap, möjligheter att gå på restaruang när jag vill, att få hålla Ellie
10-Sep	Älsklings underbara och smittande leende, att svärmormor hälsade på hos oss 1:a gången, löpturen på 1 mil utan blåsor
11-Sep	EM framsteg, ägandeskapet jag tog på mötet, Bestons coachande & mod till sårbarhet
12-Sep	För babe fått konkret beskrivning, haters till Hissidén, mitt ointresse till kvällsjobb
13-Sep	Pensionären Gunnel jag träffade på Träffpunkten, utvärderingen multiarenan, 2-mån irad av dagsboksskrivande
14-Sep	Morgonträningen och dess effeter, goa känslan med en ungdom, min och babes bekräftelser vi ger varann
15-Sep	Disciplinen gå ut och träna på morgonen, frukosten med Jim, datenight med älskling
16-Sep	Plocka skräp (håll Sverige rent) med babe i området, svampplockniningen, chokladask-gåvan I hissen av någon granne
17-Sep	Känslan efter löpningen, dagens produktivitet, de medvetna telefonsamtalen
18-Sep	Den goa energin jag tog med mig till kontoret, det svåra samtalet med en ungdom, Ola & jag till skolorna
19-Sep	Spontanitet löpa till kontoret, att jag är integrerad i samhället, min uthållighet
20-Sep	Mina principer om kvällarna, min upplyftande inställning till andra, min benägenhet att skrivande blir mer "omedveten"
21-Sep	Bekvämare och bekvämare prata inför andra, morgonens skrivning Uthållighet, EM-morgonens protkokoll jag gjorde
22-Sep	Kvalitetstiden frukost med Jim,  EM utveckling, att komma hem till älskling idag efter jobbpasset
23-Sep	Min & älsklings relation, att jag genomförde träningspasset trots noll motivation, att jag fullföljde repetitionsutbildnings-projektet
24-Sep	Att jag tränade idag fast ej planerat, promenaden vi tog, framstegen i att hitta forskning till EM
25-Sep	Hur jag kopplar trådarna i många foton jag pratar om, 4 träningspass irad, 4e dag av 5 repetitionsutb
26-Sep	Min intentionsfulla morgon, de bra förutsättningarna jag vidtog inför möte med chefen, att babe blev ledsen när jag
27-Sep	Den flexibilitet jobbet ger, träningsmängden, att jag avslutade kvällen med te
28-Sep	Att uthålligheten nästan alltid lönar sig, kvällspromenaden vi tog, att vi pratade ut om det jag tidigare I veckan lagt på locket
29-Sep	Att jag är nöjd och färdig med repetitionsutbildningen, EM utvecklingen, lyxen att unna oss god restaurangbesök när behagar oss
30-Sep	Att jag oorkar anstränga mig med skrivandet trots dryg förkylning, att vi har det riktigt bra ställt, taggad föd J.B.P med bröder.
Månadsreflektion: sept	En månad med många insikter och mycket dedikerat arbete med målen, reflektioner, tacksamhet och uppföljingsarbete. Emellanåt uppstår svårighet att följa to do's jag skrivit upp. Beror på att jag jobbar mycket hybrid, tror jag. En del reflektioner om mina rutiner. Jag vill närma mig ett ännu mer minimalistiskt livsstil. Ännu mindre distraktioner, ännu mer intentioner i mitt liv. Dock jättesvårt uppnå när jag inte riktigt får med mig älskling på den "resan". Har känt mig generellt glad, nöjd och framtidslysten över sept månad. EM är igång på ny fas: studiefasen.
DATUM	TACKSAM FÖR
1-Oct	För att jag har min bae vid min sida, för att jag trots "manflu" orkat göra to-do's, taggad för nya journalblocken
2-Oct	att älsklings står på sig i förhandlingar, samtalet med bror, mina få men äkta vänner jag har
3-Oct	älsklings närvaro när hon kommer hem efter jobbet, kvällspromenaden, personen som svarade med två "A-4-papper" på hissfrågan
4-Oct	Att jag ställde frågan om kompa, lunchen med Jim, telefonsamtalet med min bror Steven
5-Oct	För att jag ser fram emot helgen, för älsklings som ansträngt sig för planera helgen, att jag nu vet vad min fulla attention ska gå till
6-Oct	För att jag och babe kan prata om alla, konserten med Darin vi varit på,  förtroendet Jim ger mig när han delar med sig av djupa tankar/reflektioner
7-Oct	Samtalen på spaet vi hade, Stevens närvaro, min & älsklings avslut på kvällen
8-Oct
9-Oct	Hur älskling skiftade perspektiv från besviken till nöjd efter vi pratat, att älskling gjort klart det, min "dagboksstreak"
10-Oct	Att jag orkar och pallar allt jobb trots stora utmaningar, att jag kan gå på utb med TB, att jag är omtyckt av ungdomarna
11-Oct	Tacksam för de spontana "feelingsen" jag fått idag (mail till babe), den fantastiska maten på träffpunkt, babes respons på mailet
12-Oct	För den sprudlande underbara känslan jag burit på under dagen, för jag tog initiativ prata med Marcus, för monsterpasset med Jim
13-Oct	För jag berättade om EM & Hissidén till svärfar, babes fina ord om att vara stolt över mig, helgen som kommer
14-Oct	Den fina värdskapet Pelle visat, den goda & trevliga maten vi blivit bjudna på, min & babes kärleksfulla relation.
15-Oct	Att komma hem, att jag och Josefin pratade i telefon, alla som grattat mig under dagen
16-Oct	För att jag pratade med Boki, babes lyster och intention när hon helhjärtat berättar om dagen, alla grattishälsningar som inkommit
17-Oct	att jag höll pall trots en ständig huvudvärk, att jag inte ska bli sjuk inför avresa på fredag, älskling som donar- och fixar när jag är helt slut
18-Oct	Möjligheten upptäcka alla rädslor och min sårbarhet, att jag talar ut att jag behöver hjälp till babe, min fortsatta kontinuitet I dagsboksskrivandet
19-Oct	Att jag äntlingen ska bli klar med arbetsbeskrivningen, att jag sökte jobb idag, att jag fucking lever & andas
20-Oct	Jims boostande i mitt perspektiv, äventyret ner till Malmö, mötet med Karin & Börje på hotellobbyn
21-Oct	För att ha fått träffa, krama och pussa Leon & Millie, kallbadhuset med bröderna Jim & Boki, att äntligen ha fått se J.B.P live
22-Oct	Min & Jims synkade energier trots olika personligheter, att komma tillbaka till älskling, Bokis stända stora hjärta
23-Oct	Tacksam för att jag blir överröst med kärlek av babe, att jag var modig och la ut texten om jobb, att jag vet vad jag vill
24-Oct	Att jag tar del av föresläsare i utbildningssyfte, att jag får hjälpa ungdomar , att älskling är så f****ng bra
25-Oct	Morgonens spontana dans, utbildningen jag genomför I VOX IF, att jag tog första dosen (twinrix) inför semesterresan
26-Oct	Den stora mängden material jag lagt ut på Instagram idag, den goda plockmaten babe hämtat, daily5- träningarna vi gör på jobbet,
27-Oct	Att få hålla Ellie och se hennes leende, Instagraminlägget, att jag pratade med svärmor under dagen,
28-Oct	Att jag nu förstår mer än innan vad jag & Jim har, att jag genomförde löppasset, att älskling mer & mer öppet talar när hon sagt/gjort något fel
29-Oct	Den underbara äggröran på Mojo Hotell, det intressanta och gripande samtalen om karriären vi hade, att jag känner en uppbyggande frustration över ineffektivitet
30-Oct	Middagen jag, babe & Peiman hade, barnens glada tjohejande och alla frågor, alla samtalen vi har om att snart skaffa barn
31-Oct	Att hjälpa ungdomar, att det släppte lite med EM-skrivande, att mitt skrivande når andra
Månadsreflektion: okt	En utomordentlig intressant månad. Sjuk i början av månaden där babe först varit sjuk. Resten av veckorna var utmanande jobbmässigt tack vare mycket förberedelser inför höstlovet. Mycket fokus har hamnat på jobb. Babe är en ängel hemma med sysslor. Målmässigt har jag generellt inte uppnått alla satta mål. När jag tänker efter har jag nog siktat för högt, ribban orimligt högt. Men det är okej att göra det. Jag kalibrerar mig hela tiden. EM var i början i mer flow medan det i sista halvan inte var lite lätt få tid till att jobba med det. Övriga skrivprojekt har också halkat efter. Träningen också, mycket pga sjukdom och förkylning. Kommer försöka sikta lite lägre och arbeta mer strategiskt framöver.
DATUM	TACKSAM FÖR:
1-Nov-23	För att jag beslöt att kompa tidigt från jobbet, att jag gick ut och sprang när jag kompat ut från jobb, att jag fick till Bucketlist Insta
2-Nov-23	Att jag bekände för babe hur jag mår "bra" när jag ser andra äta "dåligt", att det regnade i mitt ansikte, Bokis värmande ord på Insta.
3-Nov-23	Att springa I regnet, älsklings ögon, hur långt jag har kommit I min personliga utveckling
4-Nov-23	Hur kul jag har med babe, att jag stod på mig på jobbet om anmälningarna, att jag utmanar mig med basketen på TB
5-Nov-23	Tacksam för hur en liten promenad kan bli så underbart, blogginlägget jag gjorde, frukostbrödet
6-Nov-23	Dagens icke hektiska intensitet, min beskrivning av helgens status på UC-mötet, min älsklings underbara omtänksamhet
7-Nov-23	Löprundan i morse trots en konflikt att skjuta fram det (ursäkter), att jag la ut instragram-inlägget om det, kvällsläsningen
8-Nov-23	Att jag höll mitt ord om att lämna besked om fortsättning i VOX IF,  älsklings stöttning och engagemang när jag är helt slut (& värdelös)
9-Nov-23	För den magiska dagen generellt, disciplinen jag har, min och Jims regler vi sätter upp i vår vänskapsrelation
10-Nov-23	Tacksam över min underbara fredag, att babe och jag myst till en film, att jag har allt jag behöver materiellt
11-Nov-23	Löprundan jag fick till:10,6 km, WIFY-time på kvällen, den roliga aktiviteten att gå på standup (Thanos Vatos)
12-Nov-23	Att jag fick gjort en del saker trots att jag inte hann allt, min egentid på Scandic Resecentrum, att jag fucking lever & andas
13-Nov-23	Att jag ständigt lär mig om mig själv, trygga utrymmen att prata känslor, 4-mån lång daglig dagboksskrivande
14-Nov-23	Att jag kan se min stora kontroll & osäkerhet och jobba för förändring, stark kropp jag har, att framtiden blir perfekt
15-Nov-23	för att jag sakta men säkert slappnar av mer, älskling fantastiska emotionella kroppsuttrycksrepertoar
16-Nov-23	En skön morgon med jobbsök, glad för bra energi på jobbet idag, för teampasset med min broder JimLit
17-Nov-23	Att se alla dansare och sångare på TB, att jobba med all personal, att ta det lite lättare med to-do's om jag inte hinner
18-Nov-23	GUT-utbildningen via VOX IF, alla intressanta reflektioner som delades, den fina kvällen hos tjejklanen (Vic, Sabi, Ellie & Bella)
19-Nov-23	Att jag & babe hittade på något nytt idag, att stöta på en gammal bekant på Coop idag, att någon snäll själ lämnat in min borttappade plånbok idag
20-Nov-23	Att det inte känns särskilt jobbigt inför presentationen av UP, att jag fick grönt ljus ta sem på mellandagarna
21-Nov-23	Kvällsavslutningen på gymmet, min underbara babe som tänker på oss, stolt över att jag drog I handbromsen på gymmet
22-Nov-23
23-Nov-23	Att jag läser Viktor Frankl och lär mig om existensiella frågor, all den träning dagen erbjudit
24-Nov-23	Frukosten I morse, att träffa babe på stan och käka, spelkvällen hos grannen och hur det lett dit, att vi utmanar oss
25-Nov-23	Min utveckling utanför min comfort-zone, min & babes sköna stämning,  nya perspektiv på existensialism
26-Nov-23	För att vi fått väldigt mycket gjort, tacksam för julpyntningen, att jag har fortsättningsvis så mycket att jobba med
27-Nov-23	Min fighter-inställning cyklandes i snökaos, min magiska start på dagen tack vare min inställning, tacksam för manifestationer
28-Nov-23
29-Nov-23	Ta del av Mimmies mycket gripande  berättelse,  den spontana lunchen hos Jim, min lätthet ta den "jobbiga" vägen
30-Nov-23	Den jättefina cykelturen vid Varbergaskogen till villaområdet, de fina värdarna G & S var ,  Jims autencitet
Månadsreflektion nov:	Jag ser en utveckling i att lättare uttrycka tacksamhet under dagen, hur jag enklare anpassar mig till förändringar, tex från detalj/mikro-nivå i to-do's till mer fokus mot "riktning", från långa beskrivningar till "keywords". Noterar reflektionerna är gott & blandat - alla livets områden, stort som smått. Avslöjar mina olika perspektiv jag ser livet med och min perception. Har landat i att det inte sitter i detaljerna, även om jag är mästerlig på detaljer, men snarare att sikta på en riktning och ett helhetstänk först, innan arbetet med detaljer och mikroperspektiv appliceras. Jag vill bli bättre på det "generella" och då behöver jag släppa detaljerna, annars står mina perspektiv i motsats och jag får omöjligt att jobba "rättvist" mot generell nivå när handbromsen ligger i.

DATUM	TACKSAM FÖR:
1-Dec-23	Sista TB-fredag, T samtal där han tacka för att jag erbjöd min flytthjälp, Jims spontana samtal
2-Dec-23	Se magiska dansare uppträda på TB, M challenge 20/20, morgonsexet
3-Dec-23	Comeback padel med gänget
4-Dec-23	Tacksam för all personal på TB jag träffat, den roliga UC-kvällsmötet vi haft, att ett kapitel snart slutar
5-Dec-23	Minnen från UP & TB, avslut med ungdomarna från UP, julklappen jag hitta till babe
6-Dec-23	All den kärlek jag fått på TB, Jims gåva & personliga hälsning, frön som planterats way back som lett till detta
7-Dec-23	Tacksam för alla fina ord och lyckönskningar, Jims autencitet för saknaden jag kommer efterlämna, gåvan från VOX IF
8-Dec-23	Att vi har råd flyga på semester på vintern, att komma till en nästan helt tom flygplats, att känna längtan
9-Dec-23	För denna resa ihop, 1 % metoden-bokens fängslande och intresseväckande upplägg och innehåll, den trevliga taxifärden till Khao Lak
10-Dec-23	För den totala avkopplingen, värmen i luften & havet, att jag fortsatt göra daily 5 på semestern utomlands
11-Dec-23	att jag genomförde daily 5 trots blickar och obekvämlighet, tillvaron på White Sand beach, min & babes stunder av skratt och romantik
12-Dec-23	För min förmåga at intressera mig för min omgivning (analysera), våra promenader där vi upptäcker, hur kul vi har och skrattar åt allt
13-Dec-23	För att se älskling så exalterad över att se fram emot utflykter vi planerat, att vi pratade ut om meningsskiljaktigheter, ha skrivit färdigt om TB & UP
14-Dec-23	Att jag blir bättre & bättre på att gå vidare och släppa onödiga saker, den fina dagen generellt, katten som hälsade på oss
15-Dec-23	Hela utflykten på Similand Island, det äldre paret vi träffade från UK på utflykten, vårt samtal om förhållningssätt i relationen
16-Dec-23	Älsklings "worst-case-scenarios", den långa strandpromenaden med babe idag, egentiden på balkongen
17-Dec-23	Det lugna tempot, ATV-utflykten och vattenfallbesöket, samtalet om att bo utomlands
18-Dec-23	Alla spektakulära vyer som erbjöds vid Khao Sok Nationalpark ute till sjöss, att resegruppen på utflykten kändes personlig och intim, vårt samtal på kvällen om ytlighet på restuarangbesöket
19-Dec-23	De sena kvällstimmarna med fnitter, skitgubbe & Yatzy, den missade solnedången, alla skatter atomic habits-boken innehåller
20-Dec-23	att jag föreslog ta en promenad på stranden: upptäcka massa krabbor, solnedgången med babe på stranden, hur älskling öppnade upp samtalet om framtiden
21-Dec-23	att vi hyrde moped och besökte massa platser vi tidigare inte upptäckt, min morgon, att ha pratat litegrann med mamma och svärmor
22-Dec-23	För det lugna tempot på vår sista dag, den goda maten, min och babes summering av resan
23-Dec-23	Gråtande & skrikande barn på flyget för det tar ner mig på jorden, borta bra med hemma bäst, att prata och samtala med Noah
24-Dec-23	Att vi äntligen kommit hem, den nybakta fruktbrödet vi åt till frukost från Coop, älsklings lycka när hon läst lappen och tyckt om halsbandet
25-Dec-23	Att babe visat sin glädje och uppskattning för julklappen, att jag tränade imorse, Stevens samtal att han var i Örebro
26-Dec-23	Det faktum Steven utmanar mitt tankesätt genom sin personlighet och motsats till min, att babe mår mycket bättre, den vackra vinterlandskapen
27-Dec-23	Att se babe bära halsbandet idag, att jag blivit mer intresserad av AI, tacksam över äggomelleten-inspon från Thailand
28-Dec-23	Morgonpromenaden jag gjort 3-dagar irad nu, min attityd till försiktighet, Peimans öppenhet och vilja umgås så ledigt
29-Dec-23	Babes & mitt samtal om vår bostadsvision, morgonpromenadens upptäckt av fåglar och en man, vår skrattfest
30-Dec-23	Att babe följde med på morgonpromenaden, min insikt på den egna perceptionen och babes perception, att vi såg på serie ihop
31-Dec-23	För att min babe alltid är vid min sida, det nya spännande året, för att nyår bestod av fina människor och kvalite

Månadsreflektion: dec

Hur mycket som hänt, påbörjats, förändrats, avslutats under årets sista månad och hur det lämnar utrymme för framtiden och nytänk. Förväntansfull över insikterna, lärdomarna och alla kreativa upptäckter som planterats. Stolt och nöjd över hur året avslutas, hur säckar knytits. Semestern med älskling i Thailand har gjort susen med själen och laddat för what's to come in future. Har kommit igång med flödesskrivningen i dec mån, sannolikt tack vare semestern och "kalendertomheten", likaså med läsningen. Tycker om det. Behöver stanna kvar i skrivandet & läsandet för att väcka tankar, reflektioner och skapa nytt material. Efter 5 månaders daglig tacksamhetslogg upptäcker jag potentialen i att analysera och se mönster i mitt skrivande. Nya idér dyker upp som kan synliggöra undermedvetna processer och reflektioner hos mig genom att jag kodar/kategoriserar tacksamhetsjournalen. Det här är inget som jag tänkt på förr, utan först efter ca 5 månaders ihållande journaling tanken uppstår. Framöver blir det något att tackla.

 

Självbiografi: Hur ryggsäckens innehåll formar vägen framåt

Glädje, tro och optimism

 

Jag är en glad människa. Min energi jag sprider räcker och blir över och det är förträffligt kul att se hur den energin smittar och når andra. För inuti mig finns en kärna som vibrerar och utsöndrar glädje, tro, och optimism. Har levt ett tillräckligt långt liv för att upptäcka hur glädje och energi i kombination når hjärtan. Hur den lyfter och når många själ, samt påminner om vikten av humor och optimism i alla tider. Trots en god kännedom om mig själv kan jag stundtals undra: vart kommer denna energi och aura ifrån som ständigt tycks vilja nå andra? Följ med på en liten resa in i min värld med lite bilder från mitt liv.

 

 

Bild från kanske åren mellan 1990-91 när jag är 3 eller 4 år gammal

Optimismen kommer från att alltid se saker och ting ur en positiv betoning. Min ryggsäck har absolut haft en stor roll i detta att göra. Min bakgrund och erfarenheter kan jag idag tacka för att vägra låta negativa känslor sätta prägel på min tillvaro i en större utsträckning. Jag låter optimism vara den styrande kompassen genom att se saker från en positiv synvinkel, dvs se glaset halvfullt istället för halvtomt ("åhh vad klyschigt" tänker ni alldeles säkert nu). Kanske kan det liknas vid något som en uppskattande förhållningssätt? Min mor har dessutom alltid varit en sådan person som utstrålar tro och möjlighet när det kan vara lätt att göra annat. Därifrån finns mycket ursprung i mig, är jag övertygad om. 

 

 

Kring samma som föregående, 1990-91

Uppstår det en konflikt i någon relation jag har så är det för att jag ska lära mig något. Misslyckas jag med att genomföra en plan jag satt i verk så är det för att jag inte planerat tillräckligt bra och behöver då lära mig planera bättre. Är jag ofokuserad och okoncentrerad vid samtal, behöver jag lära mig lyssna mer aktivt och vara mer närvarande. Det har ingenting med glädje eller lycka i sig självt att göra, inget med personligheten att göra. Det har enbart att göra med att förfina de egna färdigheterna och kunskaperna. Hur förfinar man de egna färdigheterna och kunskaperna? Det kommer med en medveten träning, tålamod och uthållighet. Parallellt till detta så ställer jag ganska höga krav på mig själv och min "vågskål". Jag kan vara onekligen hård, och många gånger orättvis mot mig själv, för misstagen och tillfällena det inte går min väg. Det tror jag många kan känna igen sig i. Det är än dock inget jag brukar hänga läpp för under alldeles lång tid. Vågskålen faller nämligen näst intill alltid mot optimismens perspektiv - åt rätt håll om du frågar mig. Det är en himla bra början (och fortsättning) om du vill säkerställa en kvick tillbakagång och upp-på-fötterna-moment. Alternativet är att stanna kvar i pessimism och kanske riskera djupare kräftgång. 

 

Ytterligheterna

Mitt liv har präglats av extremt blandade ytterligheter. "På vilket sätt?" kanske du undrar? 

 

 

Rock & roll kring åldern 5-6

Jag är född, likt min far, i Libanon. Min mor är född i Polen och ytterligheterna tar sin början. En nio år äldre storebror har jag och han är också född i Libanon, även där stärks ytterligheterna och skapar kontraster i en storebror som inte är några år äldre utan närmare ett decennium äldre. Som så många andra flydde vi som familj ifrån inbördeskriget i Libanon slutet på 80-talet när jag var ett år fyllda. Vi hamnade slutligen på Rosengård efter en vända först i Tyskland och en kort period därefter i Vetlanda. I Rosengård bodde vi tills jag var drygt 8 år gammal. Mycket av det jag kände till vid det laget var min fars stränghet och överordnad vilket jag helt naturligt och enkelt följde genom att dansa efter tonerna han spelade. Det var aldrig en fråga om att tänja på gränserna eller utforska barnet i mig. Viktigast för mig blev att följa instruktioner och inte göra misstag. Dagarna som barn i Rosengård efter skolan bestod mycket av att springa ute på gården med kompisarna och spela fotboll. Mitt ständiga spring och olust till stillasittande gjorde att jag sprang och lekte dagarna till ända varje dag efter skolan. Inte sällan ända tills mörkret började göra sig påmind och det signalerade om att det var dags att bege sig hemåt. Inte sällan med fotbollen sparkandes framför mig.

 

 

Inte helt säker, något äldre än föregående bild. Kanske vid 7-8 års- åldern, med min kära mor.

En kort period senare efter att föräldrarna 1995 gått skilda vägar bar destination oss - mig och mor - från Rosengård till Vellinge. Jag var då 8 år gammal. En på många vis påfrestande förändring när min "värld" som jag kände igen den som blev vänd uppochner, dels genom att föräldrarna skiljdes, dels genom den fysiska flytten till en annan ort, och allt det där som konsekvens följer. Vellinge - som Rosengårds motsats - går att ta på. Det blir inte mer uppenbart och synligt än så att flytta till en annan ort som Vellinge, en kommun ca 2 mil söder om Malmö, som en av de mest välbärgade kommuner i landet - då som idag. Barnet jag var anpassade jag mig som handen i handsken och jag blev ganska omgående en i mängden med vänner, intressen och en fantastiskt trygg tillvaro med förutsättningar och möjligheter som tidigare inte existerade i min närmiljö och uppväxt. Kort därpå, uppstod en dramatisk förändring när en ofrivillig flytt till Libanon blev till verklighet. Vi bokstavligt flög iväg och jag slets bort från min nya trygga tillvaro utan att riktigt veta varför. Vad jag visste var att vi skulle på en kort utflykt. Efter cirka ett år i Libanon var jag tillbaka i Sverige och Vellinge. "Life goes on" som man säger. Efter några omtumlande veckor var allt mer eller mindre som "vanligt" igen med vardag, vänner, fotboll och skola. Hade vid detta skede redan bemästrat att vara en kameleont: anpassade mig väl efter förändrande omständigheter och ytterligheter.

 

 

Skutt i tiden: Polen år 2005 med kusinerna vid 18- års åldern

Åren gick och tonåren i mig syntes. Pösiga kläder, häng, tandställning, finnar i ansiktet och relativt oskyldigt djävulskap i området, får jag ända bekänna. Som person var jag ganska snäll och som tidigare text antyder ställde jag sällan till med några scener, det skulle ju försätta mig i centrum och det undvek jag till varje pris. Tonåren var en speciell tid för mig med periodvis en del rasism och nynazism-rörelser som var märkbart närvarande. Något som jag får erkänna att jag undslapp större konsekvenser från tack vare goda vänner, föreningsliv och trygga vuxna i omgivningen, även om erfarenheterna och minnena finns kvar och satt sin prägel på mig. Intressen jag hade under tonåren och ung vuxen var i stort densamma som när jag var litet barn: tv-spel; fotboll; teknik; rörelse. Intresse för det sociala i relationer, umgänge, fester och allt som kan tänkas höras till senare tonåren vaknade till liv under senare hälften av gymnasietiden. Någorlunda. Höll mig fortfarande ganska passivt inställd och inget jag var jättepepp över att fördjupa mig i, men alla andra tycktes göra det mer och mer och då ville jag också vara en liten del av det.

 

Osäker men kanske mellan 2006-2008? Runt 19-20-års åldern

Mitt liv fram till ung vuxen var alltså präglat av ganska mycket hålla mig till boxen. Att inte röra mig utanför eller tänja på gränserna. Jag blandades med och slängdes i kulturer och därigenom fick jag se mycket. Glasögon av olika kulturella bagage och kontexter började ansamlas i min ryggsäck, något jag alltmer med åldern började förstå fördelarna och styrkan i. Parallellt, kopplat till ovanstående faktum, anpassade jag mig otroligt lätt - kanske rent instinktivt och som en försvarsmekanism för att tackla alla utmaningar jag utsattes för kulturellt och socialt. Jag kunde följa instruktioner för det var något jag hade lärt mig att göra tidigt, som sedan när jag dessutom med en genomförd värnplikt blev jag ännu mer skolad i att följa instruktioner och vara en god soldat/följeslagare. Alltid skulle jag förbli den som följde normer. Jag dansade fint efter förväntningarna. Jag blev duktig på att undvika göra misstag; hålla mig till reglerna; inte skapa konflikter; inte störa; inte vecka anstöt; inte sticka ut (i Vellinge var det omöjligt att inte sticka ut pga att mitt utseende avvek ganska markant från övriga). Med en far som jag upplevde inte förmådde se mig som annat än ett objekt, och med min fantastiska anpassningsförmåga för olika kulturer och seder, kunde jag följa gängse regler med hisnande lätthet. Och det följde med längre än jag någonsin kunde förstå och inse. Tänker på den populära analogin av Bruce Lee: "Be water, my friend" - jag anpassade mig efter allt jag utsattes för. I det satte jag nästan alltid andras viljor först för det var viktigare att prioritera än mina egna, å andra sidan visste jag inte annat. En "passiv" egenskap som blev en stor del av min identitet vilket såg till att jag föredrog bakgrunden där jag smälte in och blev en i mängden (eller ingen). Där behövde jag aldrig ta oförväntat mycket plats.

Lärdomar av optimismen, ytterligheter och kulturella landskapsförflyttningar? På vilka sätt har styrkor byggts upp och utvecklats tack vare min "ryggsäck"?

Vi lämnar sammanhangen och omständigheterna jag beskrivit och rör oss framåt till vuxen ålder. Sårbarhet upptäckte jag på riktigt i andra hälften av 20-års åldern genom erfarenheter, framförallt genom en tidigare relation. En ny nivå av sårbarhet presenterades för mig och det blev först då uppenbart för mig vilken styrka det faktiskt innebär att besitta den integriteten och följsamheten till känslor, men även vilket mod det kräver att vara sårbar (tack för den lärdomen och erfarenheten). Jag hade inte det där och då, men jag såg det utspela sig och ett frö såddes i mig. Det öppnade en ny dörr- eller rättare sagt: visades vad som väntade om jag gick igenom dörren. Jag behövde "bara" hitta nyckeln på något vis. Förvandlingsresan från en passiv individ till en aktiv individ började nu ta form.

 

 

Året 2012 på min äldsta och bästa väns bröllop vid 25-års åldern.

 

Nyfikenhet till människor, kulturer och religioner har följt med genom livet som en röd tråd från mina rötter och bakgrund. Mycket tack vare alla de olika "världarna" jag har befunnit mig i, allt från olika traditioner, seder och kulturer från Islam och Kristendom, men även de olika fysiska miljöerna och olika förutsättningar från Rosengård till Vellinge och den svenska kollektiva mentaliteten av att följa regler och normer. Mod har jag på riktigt vågat utforska först långt senare efter 25-års åldern när ett krossat hjärta blivit till ett faktum och en flytt till Örebro besannades. I takt med en mod jag börjat utöva växte även jag som människa och då började jag utmana mig intellektuellt. Detta främst genom universitetsstudierna, vilket även öppnade oändliga dörrar mot litteraturens- och lärandets teoretiska värld. Det har haft en sådan ofantlig stor inverkan på mitt intresse för läsandet och fördjupning av förståelsen för vilken vid kulturell värld jag (vi) har. Den historia och berättelser som skildrats i litteraturens värld är fenomenalt stort och den står vidöppen att ta del av för att utmanas- och utvecklas.

 

Att vara följsam i den utsträckning som jag faktiskt varit. Jag menar, hade jag inte kunnat dansa efter tonerna och följa instruktioner så pass bra som jag gjort, skulle jag haft betydligt svårare att ta mig fram och hitta nya vägar långt senare. Med det sagt finns det uppenbarligen många underliggande faktorer, som tack vare min följsamhet, utvecklats och varit till en stor del avgörande i min resa. Det är faktorer som disciplin, ihärdighet, uthållighet och struktur. Min förmåga att organisera och planera livspusslet för att skapa förutsägbarhet och kontroll har hjälpt mig i tid och otid när mörkret varit ett faktum; när livet kastats omkull mig; när utmaningar prövat min uthållighet; när min värld vänts upp och ner.

Det är otroligt när man tänker på det, vilka liv vi lever, vilka historier vi bär på, vilka berättelser som finns hos varenda människa. Det behöver delas med varandra. Det behöver skildras för att fler ska kunna mötas i varandras livshistorier, så att vägar kan korsas och öppna upp nya oupptäckta destinationer, möten och erfarenheter. 

 

Idag vill jag inget annat än att dela med mig av mina erfarenheter, tankar och upplevelser som jag har varit med om. Det är det jag har och det är det jag kan prata om och förmedla till omgivningen. Jag lär mig hela tiden nya saker och det är mycket tack vare min ständiga nyfikenhet och utforskande för det oupptäckta och obekväma. Det tar jag med mig från framförallt alla mina signifikanta miljö- och kulturella "landskapsförflyttningar". Evigt tacksam för den vida och spännande resa jag tagit mig igenom, det kan jag idag vara stolt över. Stolt över de vägar jag korsat, stolt över alla trauman och svårigheter som inneburit livsförändrande - och försvårande omständigheter för det har gett mig ALLT jag är idag. Idag är jag på en plats, tack vare min kryddstarka, mångfaldiga, och normbrytande bagage - parallellt med en ständig nyfikenhet - på en plats jag bara kunde drömma om. Idag drömmer jag, förverkligar och utmanar mig själv och min omgivning. Det finns inget annat. Det finns bara en väg, och det är framåt i en öppenhjärtig och hoppfullt väg där medmänsklighet står högst i fokus. 

 

 

Kontentan jag vill precisera och avsluta med är följande:

 

Mina ögon har fått se så himla mycket olika perspektiv, normer och förutsättningar utspela sig, och det är jag långt ifrån ensam om. Det har fyllt min ryggsäck med olikheter genom traditioner, ytterligheter och kulturer som jag bara kunde drömt om. Nu vill jag att omgivningen ska ta del av lärdomarna och insikterna från denna livslånga process. Den kulturella cocktailen jag formats till kommer definitivt presenteras genom skrivandet och författandets konst. För ni kan gissa, det här är bara början.

År 2022, knappt åldrats..."bara" 35 år ung. Vad väntar härnäst?