Hade den märkligaste förnimmelsen nyss när jag låg och sov. Den var så udda och skrämmande att jag t.o.m. funderar över att låta bli att skriva ner det för rädslan över att obehaget skulle kunna tänkas bli permanent. Det har jag aldrig tidigare varit med om. Jag övertygar mig om att jag måste skriva ner min upplevelse och att det är värt alla tänkbara konsekvenser det kan få. Det lockar mig så oerhört att göra och jag vill samtidigt försöka beskriva vad som hände och rädslan kroppen fylldes med.
Jag somnade en första gång och jag kände klart och tydligt hur jag var vid mitt fulla medvetande, dock inte i denna "värld". Somnade bokstavligt på "fel sida" av den utfällbara fåtöljen som jag sovit på ända sedan jag var barn, och gör än idag vid familjebesök i Polen. Vaknar med en känsla av att kroppens nödsystem är fullständigt aktiverat, skrikande "varning - vakna nu" - som i att kroppen eller något undermedvetet försöker ge mig en ledtråd om något. Pulsen är i 190, kroppens alla system på helspänn, ett ögonblickskänsla av fight or flight mode infinner sig. Ligger och undrar vad i helvete jag nyss varit med om, vad hände? Var det på riktigt. Begriper ingenting mer än att det var påtagligt, obehagligt och skrämmande. Vänder mig om till min "rätta sida" med fler frågor och inga svar. Vill somna och gör det. Hinner innan dess tänka på den öppna kistan mormor låg i, den utfällbara fåtöljen jag sover på, mamma som sover på soffan som mormor sovit på sista åren. Vi är här i hennes allrum men inte hon.
Det är nu det märkligaste händer. Jag somnar om med ovan beskrivna omständigheter och tankar som gjorts. "Vaknar" på nytt genom att jag känner mig helt klarvaken och vid mitt fulla medvetande. Dörren i rummet öppnas - hör hur det gnisslas i gångjärnen - och nästa förnimmelse som påkopplas är att någon lutar sig över fåtöljen jag sover på och tittar på mig. I det här ögonblicket hamnar jag i ett slagsmål med denna personen som nyss jag mött ögonen på och på samma veva får jag en känsla av oro över att det är mamma jag slåss mot. Det är som att två parallella tankar nu är verkliga i förnimmelsen jag hamnat i, och medan jag är vaken i känslan och kan uppleva dessa två tankar samtidigt så lyckas jag mirakulöst få slagsmålet till ett stopp - som att jag fått kontroll på förövaren och har denne på spjäll. Ropar hejdlöst på mamma att hon ska vakna och rycker i hennes axlar fram och tillbaka förgäves - hon vill inte vakna till. I förnimmelsen så känns det som detta varar i en evighet. Tanken att det är mamma jag håller på att slåss emot känns som en desperat tanke och jag måste på något vis försäkra mig att det ej är hon. Jag upplever att tiden blir knapp och blir mer och mer desperat och förnimmelsen som präglar min känsla är att obehaget och besvärligheten ökar. Plötsligt vaknar jag med ett uns - klarvaken rädd och undrande över vad jag nyss varit med om. Undrar om jag är på riktigt och så hör jag mamma snarka lite lätt, hör sekundvisaren som går på klockan som står på vitrinskåpet höger om fåtöljen. Det blir mina "bevis" på att jag är tillbaka till den verklighet jag känner till. Lättad. Undrar över alla scenarion som nyss utspelat sig för mig och det är då det slår mig: ska jag skriva ner allt jag nyss upplevt? Vågar jag göra det? Tänk om denna ohyggliga känsla jag nyss haft blir permanent när jag sover på "fel sida".
Under hela skrivelsen så känner jag hur kroppen gång på gång känner ett obehag över detta faktum. Jag får gåshud flertalet gånger som kommer och går i takt med de detaljerade passagen. Känslan att jag återupplever händelseförloppen gör sig närvarande och kalla kårar sträcker sig i kroppen från tå till toppen och till fingerspetsarna varmed jag håller i pennan och skriver ifrån. Det här är en upplevelse jag aldrig kommer glömma. Den framkallar en sista fråga, varför besökte denna förnimmelse mig på det sätt och just idag? En fråga jag kommer titta närmare på för att försöka utöka min förståelse för drömmar, verklighet, tankar och dess kopplingar som kan finnas mellan.
Kopierar in det meddelandet jag skickat till flickvännen efter jag vaknat från upplevelsen för ännu mer kontext. Meddelandet skickades lörd 8/4 2023, 03:23.
"Hej älskling. Måste berätta detta nu. Har nyss haft den mest skrämmande upplevelsen jag någonsin haft efter jag somnat. En liknande känsla har jag haft endast en annan gång när jag åkt tåg och somnat. Då var jag fullt medveten om omkringliggande skeenden och samtal som pågick i tåget - som om jag observerade på alla och hörde vad de pratade om. Allt medan jag sov, parallellt till det fullt medveten om mina tankar och upplevelser. Jag ville i den stunden vakna för att lämna den förnimmelsen jag i ögonblicket var i - och gjorde vad jag förmådde att vakna - dock helt utan någon framgång. När jag sen vaknade igen, klarvaken om vad jag nyss upplevt, blev jag så lättad och samtidigt undrade vad i helvete som nyss hänt. Exakt samma fråga ställde jag mig nyss när jag drömt, upplevt mig helt medveten och observerande över mina tankar och skeenden som pågått, vaknat. Tog fram blocket och pennan, satte på ficklampan på mobilen, vinklade ljuset så jag kunde se och började skriva ner i ord exakt vad jag fick förnimma och uppleva. Sjuuuuukt vad läskigt.
Och nu är jag här och skriver till dig om det. Knappt så jag vågar försöka somna igen för inatt".
lördag 8 april, 2023, Legnica Polen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar