Summering av Chrisopher R. Brownings "Helt vanliga män" från 1992

 Hur långt är vi villiga att gå?

Helt vanliga män, skriven av Christopher R. Browning år 1992, paralyserar mig. Orden jag vill uttrycka har inte räckvidd nog. Paradoxalt nog är det just orden, beskrivningarna, skildringen, verklighetens sanna natur i allt det (o)mänskliga som väcker anstöt och gör så ryggraden kröker sig vid läsning. För hur gör man verkligheten rättvisa, hur visar man sanningen sitt rätta ansikte i något så osmakligt och ryggradslöst som Nazitysklands visionära dröm i att skapa ett tredje rike fritt från judar. Allt i jakt på att förverkliga sin snedvridna ideologi. Den propaganda, indoktrinering och antisemitism som låtit underbyggas och drivas på bakom kulisserna ända tills dess rätta ansikte visat sig, visar i mångt den villighet och utsträckning människor kan tillfoga sig för en auktoritet. Här uppdagas även den längd människor är villiga att gå i försök nå ett gemensamt mål, med ”rätta” förutsättningar till hands. Detta är bara ett av många historiska inslag som påvisar denna strävan och kamp att bli kallblodiga mördare för något ”större”.

Det är det här som historikern och professorn Christopher R. Browning skildrar i sin bok: fasansfulla verklighet och händelser i det som vi aldrig får glömma från andra världskriget. Trovärdig rekonstruering av den inre dynamiken hos Nazitysklands reservpolisbataljon 101 presenteras, som berör djupt och länge. Med utgångspunkt i cirka 125 utförliga vittnesmål som Browning studerat, och studerandet av förhörsprotokoll från 210 man (ur en nära 500 man fulltalig styrka) inom RPB 101, från den cirka 10 år långa rättegångsutredningen (1962-1972), gick det att uppvisa ett representativt urval. Med bakgrund av det gick det att finna statistiskt tillförlitliga svar vad gäller ålder, medlemskap i partiet och SS samt social bakgrund. Allt går att skildra och läsa mer om i boken, som både nyanserar och problematiserar människans beteende och beslut i givna situationer. 

De sociala och psykologiska krafters överhand

Vad som fångar min uppmärksamhet allra starkast och griper tag i min mage, vrider den invärtes 10 varv, och lämnar mig med en förfrusen känsla, är den villighet att följa leden och spela ut sin ”roll” ända ut till fingerspetsen, trots medvetenhet, obehag och moral för vad som är rätt och fel. Människans kapacitet att följa auktoritet; psykologiska elements övertag på individ, grupp och kollektiv; tendenser och benägenhet att åsidosätta sin moral under särskilda premisser; grupptryck och samhörighetens verkan på individen och mycket mer, är alla beteenden som uppvisar hur starkt påverkade och pådrivna vi är av sociala och psykologiska krafter. Jag menar, att helt vanliga män utan någon militär bakgrund – för gamla för att kallas in till militärtjänst – ”frivilligt” trycker på avtryckaren ger av bara tanken blodsmak i munnen, trots flertalet möjligheter att dra sig undan avrättningsaktionerna som de deltog i. När det blir uppenbart att förövarna i RPB 101 inte alls är fanatiska nazister med horn, blodtörstiga, och mördarsuktande viljor, utan människor i den många gånger helt "vanliga" betydelsen, går det in hos mig hur banalt och trivialt det slutligen utspelade sig för deltagarna när de ingått och utfört flertalet massmord. I allt detta fasansfulla och hänsynslösa växer det i mig en stor fascination och intresse att lära mig mer om vad i människan som får en att överge alla varningsflaggor, förbise alla omoraliska handlanden och därmed rättfärdiga och motivera de egna handlingarna. 

Utan att gå in på djupet så vill jag tipsa om betydelsefulla experiment som studerar människans beteende som författaren lyfter fram och använder sig av i sina försök att förklara varför RPB 101 var beredda att systematiskt mörda oskyldiga och delta i massmördandet. Framförallt är det två experiment som ger viktiga insikter i mänskligt beteende i förhållande till auktoriteter och att fullfölja sin givna roll. Dessa är The Stanford Experiment, utförd av psykologiprofessorn Philip Zimbardo, och The Milgram experiment, utförd av psykologiprofessorn Stanley Milgram. Väl värt att slänga en blick på. Detta eftersom experimenten tydligt förklarar hur olika påtryckningar och ”externa” krafter kan ”tvinga” fram ett visst beteenden när auktoriteter, roller, ramverk och givna premisser presenterar och gifter sig. 

 

Medvetenhet och självrannsakan

Jag tar med mig mycket av Helt vanliga män i det att den gestaltar, söker förklaringar och är evidensbaserad utifrån de många vittnesmålen och förhörsprotokollen som finns bevarade från 2:a världskrigets 101 reservpolisbataljon. Med trovärdiga rekonstrueringar och skildringar som kan förklara de sociala interaktionerna och den inre dynamiken som utspelade sig inom bataljonen, begriper jag – men samtidigt inte – hur vi som helt vanliga människor kan få för oss att att kallblodigt mörda kvinnor, barn och marginaliserade grupper, och hur en sådan djup inrotad indoktrinering kan få sådan fäste i människors psyken, moral och vidare tar sig uttryck i hänsynslösa systematiska folkmord. Vad mer tar jag vidare med mig vetskapen och medvetenheten om vilka krafter de sociala och psykologiska aspekterna av att tillhöra en gemenskap och känna samhörighet kan anspela på människors motiv och handlingar. Det blir så uppenbart, så svart och vitt, att vi som sociala varelser är kapabla att genomföra något som vi i sista hand hoppas enbart ska förbli till en fantasi och inte övergå till en verklighet. Jag brukar tänka, och påminner gärna mig själv om följande: kan jag tänka tanken är jag också kapabel att genomföra tanken – för varför skulle vi annars kunna tänka tanken ens från första början? Allt för att inte underminera och underskatta de handlingar jag som individ och människa är kapabel till. För om den dagen någonsin skulle bli till verklighet är det en nödvändighet att stå grundad och fast i den moraliska kompassen och inte överge den. För om jag tappar greppet och hamnar i klorna på en större kraft som osar indoktrinering, propaganda, omoraliska värderingar och allt som kan påverka mitt bidragande till en orättvis och omänskligt handlande. Skulle det hända, då är allt förlorat. Det är en sak som är säkert!  

Bilal, 19 nov 2022