En inställd resa tack vare problematik hos researrangören Detur. Först var förhoppningen att arrangörerna skulle kunna hjälpa oss hitta en alternativ lösning för den 13 personer stora sällskapet vi var del av men vi blev snart varse om omöjligheten att ordna upp det på så kort varsel. Kort därefter blev även nyheten oss nådd via nyheterna om att researrangören ställer in alla resor till Turkiet. Då förstod vi att det här inte går att reparera på något vis hur gärna vi än vill det. En intensiv tankeverksamhet och timmar senare och vi kom till insikten att jag och Gabriella inte kunde tänka oss att INTE åka iväg på den ’en veckas semester’ som varit planerat i månader och som vi alla gemensamt tagit ledigt för. Vi hade annat i kikaren.
Vi hittar en veckas lång resa med dunderpris till Turkiska Side – en sista minuten resa vi vägrade låta glida förbi oss.
Snabbspolning och vi befinner oss nu på flygplanet och anträffas oss plötsligt i en situation som skulle visa sig bli mycket anmärkningsvärd. En obehaglig, berusad och impulsiv man befinner sig på samma plan som oss. En person som vägrade följa ordningen, säkerheten och de uppmaningar han fick till sig, först från personalen och sedan även från oss resenärer. Personen skiftade från impulsiva rop och skrik om osammanhängande ting och blev ännu mer oförutsägbar för att därefter vid tillsägelse om att lugna sig bli hotfull. Han bytte därtill sittplats mitt i flygresan och vägrade sätta sig på sin plats efter flertalet försök av personalen och medresenärerna. Han tycktes bli mer och mer irriterad över situationen som höll på att utvecklas, likaså personalen och övriga som satt fast i samma ”båt”. Vid ett tillfälle under resans gång blev situationen och stämningen så allvarligt hotfull att jag med flera män och kvinnor ställt oss upp mitt i gången i riktning vänd mot honom för att noga följa händelseförloppet. Redo för att ingripa ifall han skulle tappa fattningen och bli fysisk av sig och därmed en risk och fara för omgivningen.
Tack och lov lugnade situation sig efter många försök när en turkisktalande person frivilligt satte sig bredvid honom och kunde medla och hålla honom i tillräckligt schack från att göra omgivningen någorlunda oförutsägbar. Intressant nog var det inte slutet på personens infall utan han fortsatte vid enstaka tillfällen, om än oskyldiga sådana, att skrika och ropa ut det ena och andra från sin plats.
Slutet gott om än dramatiskt. Vid ankomst i Antalya kom en Turkisk polis in tillsammans med en kollega och tvingade ut denne person som uppträtt otroligt olämpligt, oacceptabelt och under inga omständigheter okej. Det var inga sång och visor inte när han fördes ut. Med all rätt – hotfull och respektlös som han var mot framförallt personalen – men även övriga oroliga medresenärer och alla barn som fick se och uppleva denna obehagliga person som alla var fast med i ett flygplan. Kan inte låta bli att undra vad som hände bakom stängda dörrar när dom fört bort honom från flygplanet. Vill heller inte föreställa mig vad som skulle kunna tänkas hända om situationen eskalerade och det blev fysiskt handgemäng mellan mannen och övriga, med tanke på omständigheterna och alla risker det innebär att vara 10000 meter upp i luften.
Väl avstigna från planet kunde vi äntligen andas ut: situationen är över och jag och min flickvän kan äntligen påbörja vår första resa utomlands ihop. Vår allra första solsemester. Den som först varit inställd för att sedan, trots allt som talade emot, bli till verklighet tack vare hennes ihärdighet och envishet. Tack älskling för att du inte gav upp när jag redan hade slängt in handduken. Istället väntar nu äventyr och upplevelser som vi så längtat efter, trots denna mycket annorlunda begynnelse på vår första solsemester.
23 sept 2022
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar